I’m livin’ in the 21st century doin’ something mean to it



Den här dagen kunde ju helt klart ha börjat bättre, försover ordentligt till jobbet så det är ju bara att flyga upp ur sängen och iväg. När jag nästan är på jobbet så börjar bilradion krångla, byter kanal men den funkar inte heller och så börjar de lysa nå lampor i bilen. Jag får för mig att bilen kommer explodera vilken sekund som helst men jag tar mig till parkeringen, stänger av bilen men startar den för att köra fram lite men då är bilen stendöd, kaputt, helt väck. Som om inte det vore nog så ser jag att nån (något?) har gjort världens repor på bildörren. Noterar att livet är underbart och rusar till jobbet. Men som ett mirakel startar bilen när jag är klar och jag kan köra hemåt, kommer kanske 500 meter och så stänger radion av sig och jag kör i panik till Statoil och där blev jag fast. Ringde pappa som inte heller fick igång den så det var bara att bogsera den till Grubbe och nu är jag billös och känner mig helt handikappad, det är som att en bit av mig fattas...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0