Sara Swanström

Nej, jag har inte dött. Men man kan tro det och det är nästa nära. Mamma och Fredrik körde av vägen igår och när de skulle ringa efter hjälp så hade ju så klart batterierna i min mobil (som de lånat)tagit slut och när de ringde 112 så lyckades de låsa min mobil... Så nu måste man ha puk-kod och det är ju självklart inget som finns här så jag vette tusan hur länge jag blir utan den.. Man måste väl beställa hem ett papper? Ni kan ju gissa om jag gick i taket igår? Och, jaa jag vet att det är själviskt.. Annars då? Julen kom ju och gick lika fort igen. Jag firade ju julen gång till på annandagen hos Ias farmor och farfar. Åt supergod julmat, kakor och världens godaste knäck, trodde magen skulle spricka på mig. Sedan hade vi julklappsöppning och jag har aldrig varit så nöjd med mina julklappar n´ågonsin innan! Allting var perfekt! Likadant med presenterna som jag fick hos pappa. Fick pengar, presentkort, smycken, tavlor, spegel, lampa, sängkläder, ljuslycktor, kläder, smink m.m. m.m. Nu ska jag gå ner och laga det jag ska ha med mig till Frida i morgon, den här datorn håller på att driva mig till vansinne! Internet är så värdelöst att det inte ens är värt att kalla internet. Men men, äntligen får jag träffa mina fina flickor igen!! Det känns som en evighet sedan sist men nu slår äntligen Frida till och styr upp knytis hemma hos sig så där befinner jag mig i morgon.